Entries Tagged 'Praktik' ↓

Idag frågade jag några anställda vad de tyckte om ordersystemet och om det behövde förbättringar.
Det här är svaret jag fick:
Funkar bra, inga förbättringar. Det enda skulle vara när man preppar och skickar korrektur till kunden, att man inte kan missa bevakningen, koppla med epost eller nånting. Men annars funkar det bra.
Det finns diskussion om kunden skulle få möjlighet att se var jobbet ligger nånstans.
Fördelar med att tillåta det är att kunden kan se var jobbet är, hur långt den har kommit.
Nakdelen med det är att kunden kan börja ringa fram och försöka hasta fram och skynda processen. Det är inte kunden som ska bestämma hur jobb ska prioriteras och behandlas.

Sista moment i Ordersystemet händer när jobbet är klar och redo för att hämtas eller levereras, och den kodas som klar och man skannar in streck koden på den utskriven arbestorder så buden kan se att den är klar att leverera. Vid det här steg skriver man ut etikett lapp, en per kollin, och så klistrar man etiketten på jobbet som ska skickas.

Ordersystemet är utvecklad av programmerare i Baltiska och Ryssland. Det är billigare och alla specifikationer kommerfrån Arkitektkopia. AK alltså äger systemet.
Man kan söka i alla produktionsorter där man vill kolla, och filtrera de.
Man kan kolla på de olika status så som inväntar svar eller alla produktionstyper (inkomna, påbörjade, prepress, färdig, tryck).
Man kan kolla efter typ, Expomaterial, Digitaltryck, Ritningshantering, och Tjänster.
Man kan skapa sina egna filter för att se det man vill se. Alla anställda har egen profil. Den uppdateras automatiskt. Så fort ett jobb kommer in så syns den.
Det finns fyra olika produktgrupper som jag nämnde precis (typer), Så som ett mapp struktur för att förenkla hanteringen. Jobb som kommer in i ADOS automatiskt packas upp och ligger i en mapp internt. Om ett jobb har kommit till fel ort, så kan man vidare bifoga jobbet till en annan printort, och när man har gjort det så försvinner den från systemet lokalt. Alltså allting skickas då till där den ska vara, och inget ligger kvar där det inte ska vara.

Så skriver man ut arbetsordern. Den läggs in i en mapp (färgen som den ska vara i) och följer jobbet under hela processen. Efter allt är klar så skriver man ut den igen redan kodad. Sen lägger man det i faktureras låda, och administratören tar den för att fakturera den.

Idag var jag mest på småformats efterbehandlingsavdelningen eftersom det fanns massa jobb där och jag kände att jag behövde sträcka på mig och inte vara framför datorn. Här fick jag se hur ordersystemet fungerar vidare. Efter ett order har kommit in så skrivs den ut och sätts in i en pärm. (antigen blå, röd eller grön beroende på jobbets status som jag förklarade på slutet av dag 1). Där ute fanns det endast gröna pärmar förstås.

Idag tryckte jag färdig alla klimat kompensations etiketter.
Jag gick genom och kollade på ordersystem, hur det ser ut för kunden via arkitektkopias hemsida. (alltså alla steg som ingår). Läste genom informationen som handlade om Arkitektkopias orderhanteringssystem. Idag har jag främst kollat från kundvinklen.

Idag gjorde jag preflight på de etiketter som jag skapade. Etiketterna är 70,0×36,0mm. på akrobat Pro använde jag en extention som heter Quite imposing för att använda mig av funktionen step and repeat. Denna funktion gör precis det heter. Den typ kopierar layouten och repiterar den över hela arken. Man bestämmer själv hur många kollumner och rader som man ska ha. (skärmdump)
Sen skrev jag ut de på klister etiketter.

ADOS är Arkitektkopias Digitala OrderhanterinsSystem. Det börjar med mottagning av kundens olika orderstyper. Nästa steg är där alla order hanteras i en miljö som alltid ser likadan ut för produktionspersonalen. Till detta flöde kopplas en övergripande abbonenthantering där varje kund finns som en individ med en valfri mängd tjänster, avtalad betalningsmetod osv. Slutligen knyts detta ihop genom att orderflödet då det avslutas genererar underlag för fakturering. Underlaget processas i ett digitalt flöde till dess det skickas eller skrivs ut och skickas till kunderna.

Idag jobbade jag på att ta fram fler original till etiketter som säger “Denna trycksak är klimat kompenserad.”
Ordermottagning sker via säljare, innesäljare eller annars personal. Efter att ha tagit emot ett order så kodas den (det vill säga säga att man registrerar artikelnummer på en order så att alla ingående delar kan faktureras.)
När ordern är väl kodad, så skapas det en original lapp. (Lapp för att vid behov märka ut original dokumentet i småformat.)

155cm är max mått som kan skrivas ut på storformatsavdelningen här i malmö. Det finns dock större på de andra lokaler över svergie.
Jag har kollat på RIPpen idag.
Total färgmängd på småformat är 270%. Läste avsnittet i GK om bläckstråleskrivare.

Äntligen fick jag skriva ut jobbet som jag gjorde (miljökompensations affisch) på 60cm rulle på storformats bläckstråleskrivaren!
Jag väntade ungefär 20 minuter för att låta färgen torka. (torktider skiljer sig beroende på hur mycket färg användes).
Sen skärdes den så jag hade bara skärmarkena kvar. Så monterade ja den på kapa skivan, och renskärde den. Satt en krokodil hängare och ramade in den. Färdig!

Idag gjorde jag ännu en korrektur på arbetsordern (till klimatkompensation ettiketer). Den är nästan klar för tryck. Via praktiska tillfälle har jag märkt att det är lättare och känna igen sig i program varorna. (Tänker speciellt på indesign, illustrator, och Acrobat pro (med pitstop extentionen).

Idag gick jag genom det grundfunktioner i Pitstop med Gea.
Det här används i Preflight på Arkitektkopia:

• Acrobat pro
• Boxfix (really cropps) den är en extention i Acrobat pro
• Quite imposing (används till exempel för att byta plats på sidorna. Doesn’t really edit.) Är också en extention i Acrobat pro
• Quite a box of tricks. (Det redigerar inget med datan, bara dokument förutsättningen, i.e. shrink, scale, mm).

Idag jobbade jag med olika omslag till winesleeves till olika tillfälle (Nyår, studenten, midsommar, 20-årsdag). Jag började läsa genom en userguide och en Quick reference för inkjet skrivarna i storformat.

Det finns möjlighet att stansa hål i skrivaren men det är billigare att trycka som A3, och så sparar de klick kostnad. För varje ark som går genom maskinen debiteras avtal till leverantören. En gång om månaden läser de av maskinen och skickar den klick kostnaden. Det är olika klick kostnad för varje maskin. Med avtal har de service och toner så det kostar ingenting.

Varje gång maskinen har varit stängt av och det sätts på, skriver den ut en blad med mycket information så som: sista datum det var kalibrerad, server info, Port setup, protocol setup, service setup, printer setup, OS version, printer info, och installed options.

Skrivaren har möjligheten att häfta arbete när det kommer ut. Sättet på att man gör bedömning om man ska häfta den i maskninen eller häfta den “för hand” i den el häften är b.la om den ska ha fyrkantsrygg eller ej. Skrivaren kan häfta den så att det inte blir nån fyrkants rygg, och normalt används om jobbet ska inte renskaras sen.
El häftaren använs när det ska ha fyrkants rygg.

Idag jobbade jag med att korrigera miljökompensation affischen som jag började på förra vecka. Jobbade också lite i små format efterbehandling.

Idag jobbade jag med en golf ball box omslag, och fick uppdrag att göra ett originalarbete till en kund som ska ha en affisch som är 100x70cm, och ska levereras på tisdag.

Jag läste i grafisk kokbok idag om Xerografi som är tekniker som används på både skrivarna. Men de som Arkitektkopia har är olika, de skiljer sig.
Toner var en gång i tiden gjort av kål som pigmenterade. Idag är den gjort mixad med en polymer (till exempel som wax eller plastic powder.)
En av de xerografiska skrivarna klarar av att trycka på genomskinlig film. Alltså det som används på overheads. Den släpper ljuset genom. Men på andra xerografiska skrivaren går det inte för att färgen lägger sig tättare så att det släpper inte ljuset genom. (Kan alltså inte användas för overheads) Det är toners egna egenskaper som inte släpper ljuset genom. Toner är väldig fin puder som är finare än mjöl och är nästan som en vätska. Om det blir spill, kan man inte dammsuga med en vanlig dammsugare, eftersom partiklarna är så fina, de går rakt genom filtern och bränner motorn. Också värt att nämna att partiklarna har elektromagnetiska egenskaper som gör att statiskt elektricitet uppstår, som kan göra att de fastnar i slangen. Statisk utsläpp från laddade toner partiklar kan antända dammet i dammsugarpåsen eller skapa en liten explosion om tillräcklig toner finns i luften. Detta kan förstöra dammsugaren eller starta eld.

De speciella dammsugare som kan användas heter ESD-state vaccums. (Electrostatic discharge-safe). Waxen i toner gör att färgen ser glansig ut. Det är en problem när man vill komma så nära offset look som möjligt.

I Grafisk Kokbok sida 326 står det att i och med att toner ligger på ytan och på grund av den ytbeskaffenhet toner får efter att den utsatts för tryck och upphettning vid fixeringen får den tryckta ytorna ofta en annan glans än pappret. Men jag håller inte med. Färgens/toners glans beror på de wax som tonern innehåller. Konica Minolta har tagit fram färg som inte är glansig alls genom att hitta andra egenskaper/ingredienser, och tagit bort wax, så man kan inte säga att glansen kommer från uppättning och tryck.